Gruppuppgifter

Under kursens gång har vi arbetat med fyra gruppuppgifter som har handlat om olika saker. I den första uppgiften fick vi gemensamt diskutera kring boken Design för lärande i förskolan. Först fick vi besvara frågorna individuellt. Sedan diskuterade vi det gemensamt och spelade in vår diskussion. Det var väldigt lärorikt att få ta del av de andras tankar och reflektioner.

I uppgift 2 fick vi skapa en app-analys och analysera tre olika appar. Vi valde Loopimal, Lolas alfabetståg och Quiver. Den här uppgiften var väldigt lärorik och vi tyckte inte att det var så lätt att skapa en egen analysmodell. Men att sedan analysera apparna var kul.

I uppgift 3 fick vi arbeta med sex olika frågor och koppla dessa till relevant litteratur. Vi i gruppen arbetade med ett gemensamt Google dokument så att alla kunde skriva och reflektera kring de olika frågorna.

1. Reflektera över hur styrd en lärprocess ska vara. Tex om barnen ska måla en bil, ska de färglägga en färdig bil eller måla en på frihand. Vilka hinder och möjligheter ser ni med detta? Väv in en diskussion om instrumentell vs meningsorienterad tekniksyn.
2. Reflektera om animerad film kan användas i förskolan. Hur skiljer sig barnets berättande beroende på uppgiftens utformning?
3. Vad ger ljud, bild och animeringar för mervärde till lärandet?
4. Hur sker berättandet med ljud? Hur kan ni hitta tecken på lärandet med ljud?
5. Reflektera över om digitala verktyg kan, i så fall hur, ge ett mervärde i en uteaktivitet i förhållande till läroplanen?
6. Reflekterar om vilka krav du ska ställa på administrativa system. Resonera över fördelar och nackdelar kring olika administrativa system

Det blev många intressanta reflektioner. Frågorna fick mig verkligen att reflektera kring vilken barn och kunskapssyn vi har. 

I uppgift 4 fick vi prova Google Cardboard och reflektera kring hur den tekniken kan användas i förskolan. Våra barn tyckte att det var superkul att prova detta men vi i gruppen var ganska tveksamma till användning av Google Cardboard i förskolan. 

Det har varit roligt och lärorikt att arbeta med de här gruppuppgifterna. Kurslitteraturen har varit väldigt bra och jag har lärt mig så mycket.

Seminarium 1

Till detta seminariet läste vi boken Design för lärande i förskolan. Vilken bra bok! I början var den lite svår men efter att ha läst igenom den flera gånger och reflekterat kring innehållet så har jag tagit till mig väldigt mycket kunskap. I seminarieuppgift 1 så fick vi besvara sex frågor och koppla dem till kurslitteratur. De här frågorna var de vi fick arbeta med.

1. Hur definierar du begreppet “design för lärande”?
2. Vad innebär meningsskapande?
3. Vilken skillnad är det mellan tecken på kunnande och tecken på lärande?
4. Hur hör meningserbjudande och affordance ihop?
5. Ge exempel på olika representationer. Resonera mellan vilka övergångar av representationer som görs i någon uppgifterna som du hittills gjort i denna kurs?
6. Vad innebär multimodal kommunikation?

De här begreppen är väldigt viktiga att reflektera kring. Och jag har lärt mig väldigt mycket genom att läsa Design för lärande i förskolan. 

Podcast

Nu var det väldigt längesen jag skrev någon i den här bloggen. Men under de senaste månaderna har vi arbetat med olika grupparbeten. I februari gjorde vi en podcast, något som var helt nytt för mig. Det var väldigt roligt och lärorikt att skapa en podd. Jag hade turen att hamna i en bra grupp där arbetet gick bra. Vi brukade mötas online och diskutera kring de olika uppgifterna som vi genomförde. Vår podd handlade om hur man kan integrera digitala verktyg i förskolan och hur man får med sig kollegorna. Vi delade upp podcast innehållet mellan oss deltagare och pratade om olika saker som vi sedan sammanfattade och kopplade till litterära källor. En svårighet med att göra podcast var att få till ett jämnt ljud mellan deltagarna och vissa bakgrundsljud var svåra att redigera bort. I uppgiften fick vi även lyssna på de andra gruppernas poddar och det var väldigt lärorikt att reflektera kring deras innehåll.